Vägval? Nu är det slut....

Ibland måste man fundera på sin livssituation. Det har jag gjort ganska så mycket den sista tiden, ja de sista åren om jag ska vara ärlig. Tiden räcker oftast inte till och jag har alldeles för lätt för att säga ja till saker och ting istället för att inse mina egna begränsningar; men jag jobbar på det.

Igår bestämde jag mig för att jag ska avveckla halvblodsaveln på gården. Jag kan inte längre försvara den ekonomiskt gentemot min familj. Veterinärkostnaderna blir alldeles för höga för att försäljningen av några fölungar då och då ska bära sig. Så vi har annonserat ut Royal, Jägermeister, Madinn och Kapten Morgan (WM fölet). Stina ska få föla först och sedan ska jag ta mig en funderare på vad jag ska göra med henne. Det lutar i alla fall åt att det inte kommer att bli någon betäckning 2011 (kan ju alltid ändra mig men precis nu känns det så).

Starlight är utlånad och ska så vara ett tag till men han ska naturligtvis bli kvar i min ägo.

Kvar hemma på gården blir Cometa, Stina, Morris och Inferno. Orsaken till detta beslut är att igår veterinärbesiktigade vi Inferno för försäljning och han hade OCD (=lös benbit) i höger bakhas. Prognosen att bli en fullt användbar tävlingshäst efter en operation var mycket god och det kan hända att den inte behövs då det var mycket lite och på ett bra ställe. Det kunde helt enkelt stabilisera sig och växa bort eftersom skelettet fortfarande är mjukt. Dock kostar en operation närmare 20 000 kr och det är mycket pengar. Förhoppningsvis täcker försäkringen då han varit fullt försäkrad i samma bolag sedan födseln om det behövs.

Sådana här operationer görs relativt ofta på travhästar (vi opererade två av tio fölungar när jag jobbade på Brättefors) där det är vanligare att man röntgar fölen innan försäljning. Tror att vi skulle se mer sådant på ridhästsidan också om man började röntga fler hästar. Travhästarna tävlas sedan och belastas vida mer än vad en ridhäst gör. Min dressyrtränare har opererat två hästar som tävlat fullt ut och kompisen som jobbat inom djursjukvården i mer än tio år sa att det är sällan de här rutinoperationerna inte faller väl ut. Får förlita mig till det och spara pengar.

Varför hästar får OCD är inte säkerlagt. Det kan bero på ärftlighet, utfodring, miljö, trauma eller något annat. Stina är röntgad u.a så jag tror inte att det kommer från henne. Inferno är den största fölunge jag fött upp och jag har aldrig sett en fölunge med så långa ben så det tror jag spelar en roll. Han har inte fått något kraftfoder att tala om (förutom det han stjäl från mammas kornkross=minimal mängd) utan enbart grovfoder. Tänker dock inte spekulera i orsaken.

Planen idag med Inferno är att om den pyttelilla gallan i hasen finns kvar vid 1 års ålder opererar vi honom. Jag behåller honom som ridhäst och det ser jag fram emot. Spekulanten som var intresserade av honom var en riktig drömköpare och jag är stolt över att hon visade intresse för min uppfödning. Familjen föder upp hästar själva och har meriter upp till svår klass och såg potentialen att komma dit med vår kille. Erfarenheter från mängder av föl och unghästar och så fastnar de för vår! Inferno är fantastiskt fin och som han travade i ridhuset i Ulltuna igår. Jag rös när jag såg honom och då är ändå galoppen snäppet vassare!

Men nu när jag hållt på med halvblodsavel i några år inser jag att det inte fungerar längre. Det kostar alldeles för mycket att betäcka stona och framförallt är fölungarna för "ömtåliga" när de kommer ut. På mina tio halvblodsuppfödningar har jag fått ta bort en för microphtalmi, opererat en för x-benthet, tagit bort två för sårskador, tagit bort en för spricka i carpus, en fick sepsis (fölsjuka) och nu har jag OCD på Inferno; fyra är så vitt jag vet friska och mår bra. 40 % friska uppfödningar utan extra veterinärkostnader på minst 15 000 kr vid försäljning är en för dålig procent. Det går inte längre att försvara kostnaderna för betäckning och veterinärkostnader.

Jag har gått i de här funderingarna tidigare men har nog aldrig varit så seriös som jag är nu. Om några år när barnen är större eller om jag har ett sto som jag verkligen vill ha en avkomma efter kommer jag kanske att ta upp halvblodsaveln igen men precis idag känns det som det kommer att ligga nere under några år. Är helt enkelt mätt.

Det känns samtidigt sorgligt. Jag har bra ston och det känns som jag har kunnat välja rätt hingstar till dem. Det kommer att göra ont i hjärtat när/om de åker. Avkommorna har blivit bra. Samtliga visade är klass I (utom en med 44 p). Jag tycker att jag har hästarna på ett bra sätt. De får bra foder och går ute tillsammans i stora varierande hagar.

Kanske tar jag några ponnyföl. De är robustare, kostar inte lika mycket i betäckningsavgifter och jag kan få utlopp för mitt avelsintresse. Troligen kommer vi att ta emot inackorderingar; unghästar och kanske något fölsto men egna halvblodsföl får vänta ett tag.

Jag hoppas få tid över till andra saker. Avel är ett brinnande intresse men det kostar periodvis alldeles för mycket i energi, ork och pengar. Jag orkar inte längre med alla känslomäsiga berg och dalar, alla funderingar och ältanden. Nu läggs halvblodsaveln på is.....

Om ni vet någon som är intresserad så ligger Madinn, Kapten Morgan, Royal och Jägermeister nu ute på annons för försäljning....Priserna är mycket diskuterbara och rätt hem prioriteras.

/Lotta