Har inte hunnit skriva på ett tag. Tiden för att sitta och skriva ner vad som händer och sker är begränsad...
I alla fall så har det varit en riktigt kall helg. Natt temperaturer på sisådär -29 grader och på dagen runt -15. Brrr! Hästarna verkar dock inte lida. En som led däremot var vår diskmaskin som frös sönder idag. Vatten läckte ut över golvet. Det blir till att handdiska tills vi köpt en ny. Tråkiga pengar att lägga ut men vad gör man?
Linnea har varit på ridskola och på gymnastik. Filip var sjuk och hemma från skolan ända fram till torsdag. Han fick hem sina böcker och kunde jobba lite hemma på onsdagen. Han blir så stressad om han tror han kommer efter. Nu har barnen en vecka sportlov. Tyvärr måste jag jobba ganska så mycket hela veckan. Har två heldagsmöten inplanerade måndag - tisdag och ett em möte på onsdagen i telefon. Sedan ska alla rutingöromål helst skötas ovanpå det. Funderar i alla fall på att be Stefan ta med sig barnen in på tisdag så kan vi gå på bio eller något liknande!
Kort hästsammanfattning för min egen skull. Icke hästintresserade kan sluta läsa ;).
Cometa red jag på kandar för andra gången i hennes liv i torsdags kväll. Hon verkar trivas på kandaret och helt plötsligt blev det enkelt att samla galoppen lite till. Vi red ut (gör vi något annat) och red till Rista och vände. Bra med kyla och snö/is som gör att man kan rida på asfaltsvägarna. Upplever dock att hon blir lite låg i formen och att hon grejar lite, men den känslan har jag även med träns precis nu. Antar att hon inte riktigt orkar och är framme i handen. Måste få igång bakbenen lite mer så blir det troligen bättre.
I fredags red jag ut två varv runt i Engvalls traktorspår tillsammans med lilla Alva och Agnes. Det var djup snö och ett mjölksyrepass. Fortsatte sedan bakom Janmas och galopperade två gånger fram och tillbaka på åkern. Först fick Cometa bestämma takten och sedan jag!
Intensionen var sedan att åka till ridhuset och rida men jag orkade inte. Det var så himla kallt och jag hittade ingen motivation. Cometa har därför stått lördag och söndag. Inte så bra inför den stundande dressyrkursen nästa helg men vad gör man? Hoppträning på onsdag i alla fall, får försöka hinna rida någon tio meters volt och båge i förvänd galopp inför helgens programridning. Bra att rida LA:4 när man inte ridit ordentlig dressyr på många månader....
Madinn red jag ut på onsdagen tillsammans med Anna och Royal. Madinn var på tårna och hade svårt att varva ner. Det har hon ofta när man rider med andra, men hon får lära sig.
I fredags red jag till Janmas och vände. Därefter travade vi över tre bommar på gårdsplanen. Så småningom lade vi upp ett litet kryss med travbom och till slut hoppade vi två 20-liters hinkar a ca 40 cm några gånger i trav. Madinn var jätteduktig och hoppade över det jag styrde över. Första gången jag hoppar något annat än stockar i skogen. Ett litet steg mot att bli inhoppad!
Idag har jag och Madinn ridit två varv i skogen bakom Engvalls. Fröken Bråttom var på G så vi tränade en del halter och avsaktningar. Duktig liten Madinn blev ganska så svettig. Det är mycket jobbigare att stå still än att springa ;).
I veckan väntar hoppträning för Ulf Johansson, föreläsning med Kristian von Krusenstierna och dressyrkurs för Liz Högdahl. Skoj!!!!
söndag 20 februari 2011
måndag 14 februari 2011
Bra hoppträning!
Som vanligt en ganska busy helg. Hämtade hem Stina och lämnade åter Lancia till Jennie. Skönt att få hem Stina-Fina. Hon fattas mig när man går ut i stallet och ingen gnäggar. Det var i alla fall en toppenlösning att kunna byta häst med Jennie för att vänja av våra fölisar. Inferno har inte brytt sig nämvärt över att mamma har kommit hem. De går i varsin hage men inom kort ska jag släppa ihop dem igen. Planen är att de dräktiga stona, Starlight och åringarna får gå vid foderhäcken medan Royal, Cometa och Madinn får gå i den lilla hagen. Vill inte riskera att unghingstarna råkar betäcka något sto av "misstag".
Madinn hämtade jag hem i går. Hon har haft det toppenbra med förstklassig skötsel hos Nettan men jag orkar inte rida henne när hon står där. Det är jobbigt att ha hästar i två stall och jag kommer mig inte för att åka dit och rida så ofta som jag behöver. Förra vintern delade hon och Starlight box och det får de göra resten av vintern i år också. Det blev ett kärt återseende och de var lika söta som förra året där de stod och tittade ut tillsammans. Starlights tjej är hemma igen!Jag tycker att det är så skönt att ha alla mina hästar hemma!!!
Fick sällskap av Nettan när jag red hem lilla Madinn. Nettans Response skötte sig klockrent men min lilla fröken var lite på tårna och såg spöken överallt. Så är hon när hon inte är riden på ett tag och värre blir hon när man rider ut med andra. Men jag gillar ju sådana hästar och hon måste träna på att ridas ut med andra hästar. Hon är så himla rolig att rida. Jag har bestämt mig för att låta Madinn vara kvar ett tag till. Madinn ska därför sättas igång igen (har stått tre veckor). Nu när hon är hemma blir det enklare att lasta och åka till ridhus. Målet är att hon ska hoppas in och därefter har jag en tjej som kan tänka sig att starta henne i någon CR.
Cometa och jag var på hoppträning för Cia på kvällen. På medellinjen låg det tre kavalettibommar x 3 som man red över i en serpentinbåge. Vara noga med ställning och böj i svängarna. När det fungerade fick man rida öppna i bågarna mellan bommarna. Cometa kändes fin, lugn och sansad. Bommarna lades upp till små hinder på ca 50 cm. Vi red samma vägar och bytte galopp över hindren. Tänka cykelstyre över hindret. Därefter skulle vi rida snäva svängar snett över hindren som i sick sack. Cometa kändes helt med på noterna!
Därefter bygdes övningen ut och vi red de första två hindren i sick sack och svängde sedan runt det sista hindret och hoppade ett räcke som stod på ena långsidan. Samma sak åt andra hållet där det på den långsidan stod en oxer med tre galoppbommar.
Utvecklade sedan övningen och fick rida innanför sista hindret på medellinjen så att vi fick kort anridning mot räckena och galoppbom/oxern. Hindren höjdes gradvis upp till runt 1 m- 1.10 m. Här någonstans kom jag på hur jag skulle rida. Om jag travade fram ordentligt så att hon var framme för skänkeln innan jag började galoppera fick jag ett härligt tryck i galoppen och hon kändes kalas. Både i handen och mot hindren. Jag kan inte få till trycket i galoppen genom att galoppera i full fart då blir hon bara lång och låg. Till sist hoppade vi en bana och det kändes riktigt bra. Så bra att jag faktiskt har vågat anmäla mig till en hopptävling på Jälla i mars.....Jag kan ju alltid stryka mig om det inte känns bra då...
Japp, det var en liten hästrapport från mig!
Kram på er
Lotta
Madinn hämtade jag hem i går. Hon har haft det toppenbra med förstklassig skötsel hos Nettan men jag orkar inte rida henne när hon står där. Det är jobbigt att ha hästar i två stall och jag kommer mig inte för att åka dit och rida så ofta som jag behöver. Förra vintern delade hon och Starlight box och det får de göra resten av vintern i år också. Det blev ett kärt återseende och de var lika söta som förra året där de stod och tittade ut tillsammans. Starlights tjej är hemma igen!Jag tycker att det är så skönt att ha alla mina hästar hemma!!!
Fick sällskap av Nettan när jag red hem lilla Madinn. Nettans Response skötte sig klockrent men min lilla fröken var lite på tårna och såg spöken överallt. Så är hon när hon inte är riden på ett tag och värre blir hon när man rider ut med andra. Men jag gillar ju sådana hästar och hon måste träna på att ridas ut med andra hästar. Hon är så himla rolig att rida. Jag har bestämt mig för att låta Madinn vara kvar ett tag till. Madinn ska därför sättas igång igen (har stått tre veckor). Nu när hon är hemma blir det enklare att lasta och åka till ridhus. Målet är att hon ska hoppas in och därefter har jag en tjej som kan tänka sig att starta henne i någon CR.
Cometa och jag var på hoppträning för Cia på kvällen. På medellinjen låg det tre kavalettibommar x 3 som man red över i en serpentinbåge. Vara noga med ställning och böj i svängarna. När det fungerade fick man rida öppna i bågarna mellan bommarna. Cometa kändes fin, lugn och sansad. Bommarna lades upp till små hinder på ca 50 cm. Vi red samma vägar och bytte galopp över hindren. Tänka cykelstyre över hindret. Därefter skulle vi rida snäva svängar snett över hindren som i sick sack. Cometa kändes helt med på noterna!
Därefter bygdes övningen ut och vi red de första två hindren i sick sack och svängde sedan runt det sista hindret och hoppade ett räcke som stod på ena långsidan. Samma sak åt andra hållet där det på den långsidan stod en oxer med tre galoppbommar.
Utvecklade sedan övningen och fick rida innanför sista hindret på medellinjen så att vi fick kort anridning mot räckena och galoppbom/oxern. Hindren höjdes gradvis upp till runt 1 m- 1.10 m. Här någonstans kom jag på hur jag skulle rida. Om jag travade fram ordentligt så att hon var framme för skänkeln innan jag började galoppera fick jag ett härligt tryck i galoppen och hon kändes kalas. Både i handen och mot hindren. Jag kan inte få till trycket i galoppen genom att galoppera i full fart då blir hon bara lång och låg. Till sist hoppade vi en bana och det kändes riktigt bra. Så bra att jag faktiskt har vågat anmäla mig till en hopptävling på Jälla i mars.....Jag kan ju alltid stryka mig om det inte känns bra då...
Japp, det var en liten hästrapport från mig!
Kram på er
Lotta
lördag 12 februari 2011
Byte mot Madinn?
Veckan som varit har gått i ett snabbt tempo som vanligt. Det är massor att göra på jobbet precis nu. Många möten och däremellan ska jag helst hinna sköta rutingöromålen...Men det är i alla fall riktigt roligt precis nu!!!
Stackars Filip har varit sjuk sedan i onsdags. Han har haft 38-40 graders feber varje dag. Nu hoppas jag att han snart blir frisk igen för det är inget roligt att vara sjuk så länge....
Jag hopptränade för Uffe Johansson i onsdags. Cometa var hur pigg som helst i början. Bockade till och med när vi travade fram! Spänd som hon var rullade vi igång i galopp ganska så snart för att hon skulle få springa av sig den värsta energin. Hoppövningarna som följde gick ut på att vi red massor med snäva svängar där målet var att det skulle flyta genom sväng. Cometa stannade upp lite ibland när hon blev för lydig i de tväraste svängarna. I slutet hoppade vi en bana på runt metern. Då var Cometa lite trött vilket gjorde att hon hamnade lite för mycket i handen. Hon jobbade bra men perfektionisten i mig tyckte inte att det var tillräckligt bra.
Natten mellan torsdag och fredag var det snöoväder. Det kom 30 cm snö och blåste massor. Stackars Stefan satt hela dagen i traktorn dagen efter och plogade snö. Jag och Linnea var ute och red på eftermiddagen. Vi red inte så långt eftersom det fortfarande blåste en del men lite galopp blev det i alla fall.
Idag var det dags för ridskola igen. Barnen fick leka att de var i djungeln. När det kom apor skulle de ducka, när det kom ormar skulle de stå upp i stigbyglarna, kom det lejon skulle de stå blickstilla och när det kom elefanter skulle de öka traven så mycket de kunde. Ungarna tyckte det var jätteroligt och rätt som det var galopperade alla omkring när elefanterna kom. Så duktiga!!!!
På eftermiddagen var vi hemma hos Kattis och Janne eftersom Sebastian fyllde 20 år. Herregud vad tiden går. När jag och Stefan träffades var han bara en liten kille och jag som inte har blivit ett enda år äldre...
Idag fick jag två filmer på en 1-årig hingst e. Nobell där ägaren vill byta mot Madinn. Mamma är ett KWPN sto som är 50 % arab. Jag tycker att han ser trevlig ut och han skulle bli en bra lekkompis till Inferno. Dessutom behöver jag inte rida honom vilket skulle spara tid. Vad tycker ni ska jag byta mot Madinn och ta hem Rebell istället? Helst vill jag sälja henne men det är inte så många som har hört av sig. Alternativt ska jag vara lite kall och fortsätta rida henne och se om marknaden lättar senare i vår. Har också börjat leka med tanken på att behålla henne och ev. försöka låna ut henne till någon som vill tävla. Sedan kan Linnea kanske ta över om hon är fortsatt intresserad. Men klokast skulle vara att sälja henne och varken byta eller spara.
Stackars Filip har varit sjuk sedan i onsdags. Han har haft 38-40 graders feber varje dag. Nu hoppas jag att han snart blir frisk igen för det är inget roligt att vara sjuk så länge....
Jag hopptränade för Uffe Johansson i onsdags. Cometa var hur pigg som helst i början. Bockade till och med när vi travade fram! Spänd som hon var rullade vi igång i galopp ganska så snart för att hon skulle få springa av sig den värsta energin. Hoppövningarna som följde gick ut på att vi red massor med snäva svängar där målet var att det skulle flyta genom sväng. Cometa stannade upp lite ibland när hon blev för lydig i de tväraste svängarna. I slutet hoppade vi en bana på runt metern. Då var Cometa lite trött vilket gjorde att hon hamnade lite för mycket i handen. Hon jobbade bra men perfektionisten i mig tyckte inte att det var tillräckligt bra.
Natten mellan torsdag och fredag var det snöoväder. Det kom 30 cm snö och blåste massor. Stackars Stefan satt hela dagen i traktorn dagen efter och plogade snö. Jag och Linnea var ute och red på eftermiddagen. Vi red inte så långt eftersom det fortfarande blåste en del men lite galopp blev det i alla fall.
Idag var det dags för ridskola igen. Barnen fick leka att de var i djungeln. När det kom apor skulle de ducka, när det kom ormar skulle de stå upp i stigbyglarna, kom det lejon skulle de stå blickstilla och när det kom elefanter skulle de öka traven så mycket de kunde. Ungarna tyckte det var jätteroligt och rätt som det var galopperade alla omkring när elefanterna kom. Så duktiga!!!!
På eftermiddagen var vi hemma hos Kattis och Janne eftersom Sebastian fyllde 20 år. Herregud vad tiden går. När jag och Stefan träffades var han bara en liten kille och jag som inte har blivit ett enda år äldre...
Idag fick jag två filmer på en 1-årig hingst e. Nobell där ägaren vill byta mot Madinn. Mamma är ett KWPN sto som är 50 % arab. Jag tycker att han ser trevlig ut och han skulle bli en bra lekkompis till Inferno. Dessutom behöver jag inte rida honom vilket skulle spara tid. Vad tycker ni ska jag byta mot Madinn och ta hem Rebell istället? Helst vill jag sälja henne men det är inte så många som har hört av sig. Alternativt ska jag vara lite kall och fortsätta rida henne och se om marknaden lättar senare i vår. Har också börjat leka med tanken på att behålla henne och ev. försöka låna ut henne till någon som vill tävla. Sedan kan Linnea kanske ta över om hon är fortsatt intresserad. Men klokast skulle vara att sälja henne och varken byta eller spara.
söndag 6 februari 2011
Underbar helg med mycket att göra
Starlight kom hem förra helgen för Olivia har köpt en egen ponny. Jätteroligt för henne. Vi fick lite snabbt och lätt göra en box till gentlemannen. Linnea var jätteglad över att han var hemma igen.
I lördags red Linnea först på ridskolan. Hon tjatar om att få ta med sig Starlight men jag säger stopp. Jag tycker att det är bra att hon får rida lite olika hästar och Bella som ponnyn hon rider heter passar Linnea som handen i handsken. Det är en liten B-ponny (mycket shettis) som är precis lagom stor och som Linnea nästan klarar av att göra iordning och tränsa själv. Pigg att rida är hon också och de är jättesöta tillsammans. I lördags tränade de på att svänga hästarna både för hand och från hästryggen. De tränade också upp och avsittningar.
På eftermiddagen red jag och Linnea ut tillsammans på Starlight och Cometa. "Mamma tror du att jag kan galoppera" frågade Linnea. Självklart sa jag men underlaget tillät inte galopp precis då. En stund senare sa jag åt Linnea att räta på sig och att ta fram ett ben och bak det andra och trycka till. Samtidigt fattade jag galopp på Cometa. Linnea gjorde stora ögon och vi galopperade kanske tio meter innan vi saktade av. "Det var läskigt och jag var inte beredd mamma" sa hon med stora ögon och ett flin som gick runt om huvudet.
Idag var det strålande solsken, solen värmde och man kände hur lite energi återvände efter alla mörka vintermånader. Anna och jag hade bestämt oss för att rida ut och Linnea frågade om hon fick följa med och det fick hon så klart. Vi red ut på en traktorväg upp i skogen. Starlight fick småtrava för att hinna med och Linnea satt och log mest hela tiden. Så var det dags för lite galopp. Först ville inte Starlight fatta galopp men sedan så galopperade han några meter. Cometa bockade och jag red naturligtvis barbacka men det gick bra. Efter det blev Starlight lite pigg och stark men efter lite skritt så var han sitt vanliga lugna jag. Nu ville Linnea att mamma skulle sluta tidigare imorgon och åka hem och rida med henne efter skolan. Tjohoo tänk om det blir en hästtjej av henne trots allt.
En gymnastiktjej är hon i alla fall. Var på gymnastik med henne på eftermiddagen och hon är superduktig och vig. Den 5 mars ska tjejerna tävla i BUSAM i Uppsala och efter det ska hon eventuellt få flytta upp till tävlingsgruppen där Cathlene och Alva går. Kul men det innebär en ytterligare träning i veckan och då får Linnea sluta på innebandyn. Hon vill inte men det räcker med gymnastik, ridning, scouter och när gymnastiken slutar fotbollsträning....Själv vill hon göra allt men det gäller att orka också!!!
I lördags red Linnea först på ridskolan. Hon tjatar om att få ta med sig Starlight men jag säger stopp. Jag tycker att det är bra att hon får rida lite olika hästar och Bella som ponnyn hon rider heter passar Linnea som handen i handsken. Det är en liten B-ponny (mycket shettis) som är precis lagom stor och som Linnea nästan klarar av att göra iordning och tränsa själv. Pigg att rida är hon också och de är jättesöta tillsammans. I lördags tränade de på att svänga hästarna både för hand och från hästryggen. De tränade också upp och avsittningar.
På eftermiddagen red jag och Linnea ut tillsammans på Starlight och Cometa. "Mamma tror du att jag kan galoppera" frågade Linnea. Självklart sa jag men underlaget tillät inte galopp precis då. En stund senare sa jag åt Linnea att räta på sig och att ta fram ett ben och bak det andra och trycka till. Samtidigt fattade jag galopp på Cometa. Linnea gjorde stora ögon och vi galopperade kanske tio meter innan vi saktade av. "Det var läskigt och jag var inte beredd mamma" sa hon med stora ögon och ett flin som gick runt om huvudet.
Idag var det strålande solsken, solen värmde och man kände hur lite energi återvände efter alla mörka vintermånader. Anna och jag hade bestämt oss för att rida ut och Linnea frågade om hon fick följa med och det fick hon så klart. Vi red ut på en traktorväg upp i skogen. Starlight fick småtrava för att hinna med och Linnea satt och log mest hela tiden. Så var det dags för lite galopp. Först ville inte Starlight fatta galopp men sedan så galopperade han några meter. Cometa bockade och jag red naturligtvis barbacka men det gick bra. Efter det blev Starlight lite pigg och stark men efter lite skritt så var han sitt vanliga lugna jag. Nu ville Linnea att mamma skulle sluta tidigare imorgon och åka hem och rida med henne efter skolan. Tjohoo tänk om det blir en hästtjej av henne trots allt.
En gymnastiktjej är hon i alla fall. Var på gymnastik med henne på eftermiddagen och hon är superduktig och vig. Den 5 mars ska tjejerna tävla i BUSAM i Uppsala och efter det ska hon eventuellt få flytta upp till tävlingsgruppen där Cathlene och Alva går. Kul men det innebär en ytterligare träning i veckan och då får Linnea sluta på innebandyn. Hon vill inte men det räcker med gymnastik, ridning, scouter och när gymnastiken slutar fotbollsträning....Själv vill hon göra allt men det gäller att orka också!!!
Dressyrträning
I onsdags var det dags för årets första Uffe träning. En timme innan jag skulle rida ringde Monica och undrade om jag kunde skynda mig lite eftersom jag skulle rida själv och det skulle även ryttaren före min grupp. Jag hade Cometa i hagen fortfarande men jag var i alla fall på plats en kvart innan träningen skulle börja. Riktig lyx att få rida själv!
Red fram på en volt där jag på öppna delen skulle flytta undan bakdelen ganska ordentligt för att resten av volten mest rida runt. Jag måate verkligen se till så att jag böjer igenom henne särskilt åt vänster och att hon flyttar undan inner skänkeln. Lite samma jobb som för Carro i höstas så jag kände mig bekväm. Fortsatte sedan med att lägga in galoppfattning på den del av volten som vi inte flyttade bakdelen. Cometa jobbade kanonfint!
Red sedan några skänkelvikningar på diagonalen fram till mitten på kortsidan. som kändes riktigt bra för att vara oss. Vara noga med att ställa itenom i hörnet och att vända in och för sidförande hjälper skapa sidvärtsrörelsen och ställningen. Tyckte att jag bitvis till och med fick tag på yttersidan. Cometa gillar annars att bli lite banan i skänkelvikningarna.
Samma sak i galopp. Vara noga med att i tid böja om och förbereda hörn så att hon är trygg åt vilket håll vi är på väg. Sedan sa Uffe ordet som gör att jag alltid låser mig nämligen galoppombyten. Jag låser mig totalt när jag hör det ordet....
I alla fall så skulle vi rida samma linje men ställa om åt andra hållet och byta galopp innan kortsidan. Om jag galopperar i vänster galopp, rida in på diagonalen och flytta undan för höger skänkel. Hästen ska vara höger ställd. När man närmar sig kortsidan sitta kvar åt vänster men vända åt höger samtidigt som jag driver med vänsterskänkeln för att hon ska runda sig. Gör jag bara det okomplicerat så byter hon sa Uffe.
Nu gjorde ju inte jag det okomplicerat utan jag glömde åt vilket håll jag skulle svänga. Hon blev för rak och släppte bakdelen utanför sig = korsgalopp osv. Hjärtat ville men hjärnan var inte med på noterna riktigt. Efter en stund tyckte jag att det räckte och jag sa att jag måste tänka och filura vidare själv på detta.
Red några slutor i trav på långsidorna och sedan lade vi ner och avslutade. Jag fick beröm för sitsen som var mycket bättre och Cometa fick beröm för sin inställning till jobb. Kul! Det ligger mycket i det där med att vila sig i form.....
Red fram på en volt där jag på öppna delen skulle flytta undan bakdelen ganska ordentligt för att resten av volten mest rida runt. Jag måate verkligen se till så att jag böjer igenom henne särskilt åt vänster och att hon flyttar undan inner skänkeln. Lite samma jobb som för Carro i höstas så jag kände mig bekväm. Fortsatte sedan med att lägga in galoppfattning på den del av volten som vi inte flyttade bakdelen. Cometa jobbade kanonfint!
Red sedan några skänkelvikningar på diagonalen fram till mitten på kortsidan. som kändes riktigt bra för att vara oss. Vara noga med att ställa itenom i hörnet och att vända in och för sidförande hjälper skapa sidvärtsrörelsen och ställningen. Tyckte att jag bitvis till och med fick tag på yttersidan. Cometa gillar annars att bli lite banan i skänkelvikningarna.
Samma sak i galopp. Vara noga med att i tid böja om och förbereda hörn så att hon är trygg åt vilket håll vi är på väg. Sedan sa Uffe ordet som gör att jag alltid låser mig nämligen galoppombyten. Jag låser mig totalt när jag hör det ordet....
I alla fall så skulle vi rida samma linje men ställa om åt andra hållet och byta galopp innan kortsidan. Om jag galopperar i vänster galopp, rida in på diagonalen och flytta undan för höger skänkel. Hästen ska vara höger ställd. När man närmar sig kortsidan sitta kvar åt vänster men vända åt höger samtidigt som jag driver med vänsterskänkeln för att hon ska runda sig. Gör jag bara det okomplicerat så byter hon sa Uffe.
Nu gjorde ju inte jag det okomplicerat utan jag glömde åt vilket håll jag skulle svänga. Hon blev för rak och släppte bakdelen utanför sig = korsgalopp osv. Hjärtat ville men hjärnan var inte med på noterna riktigt. Efter en stund tyckte jag att det räckte och jag sa att jag måste tänka och filura vidare själv på detta.
Red några slutor i trav på långsidorna och sedan lade vi ner och avslutade. Jag fick beröm för sitsen som var mycket bättre och Cometa fick beröm för sin inställning till jobb. Kul! Det ligger mycket i det där med att vila sig i form.....
Hoppträning x 2
Jag måste väl erkänna....Utan träningar tror jag inte att jag skulle rida regelbundet. Även om jag rider ut nästan varje pass skulle bara uteridningen i sig inte vara tillräcklig. I framtiden kanske det kommer att kännas annorlunda. Träningar för mig ger motivation, inspiration och jag behöver de mål som de hjälper mig att sätta upp. Jag vill känna att jag och hästen utvecklas och att vi är ett team tillsammans. Missförstå mig inte. Jag gillar att rida ut och mina hästar går i ridhus/ridbana max 1-2 gånger per vecka. Resten är arbete i skog och mark. Men det är möjligheten att nå ett mål, det kan vara bara ett litet steg, som gör att jag tycker att det är roligt. Sedan är ridningen en slags rekreation också. När jag rider och jobbar tillsammans med hästen släpper jag allt annat och är bara här och nu....
Cometa hostade under november och december. När jag inte hade några träningar inbokade hittade jag ingen motivation till att gå ut och rida. Varje dag som jag hörde henne hosta kändes som pest. Efter julhelgen satte jag igång med ridningen och sedan dess har jag bara hört henne hosta vid två ridtillfällen. Förra veckan var det dags för vår första träning sedan början av november. Hoppträning för Ulf Johansson på Tuthammaren.
För första gången på månader kopplade jag på släpet och gav mig iväg till ridhus.
Cometa var pigg och glad på plats. Piggheten visar sig genom att hon slår lite med huvudet och genom att jag inte har riktigt det där mjuka stödet som jag har när jag rider ut hemma. Red inte fram så mycket eftersom hon inte är i full kondition ännu.
Började hoppa fram och Cometa var en tiger. Hon bjöd som bara den och efter hindrena bockade hon glatt. Jag blir så himla lycklig när hon gör det och visar att hon tycker att det är lika kul som jag. Klappade massor och berömde henne. Dagens övningar gick ut på att hoppa olika linjer med olika böjda spår. Cometa gick som tåget med massor med bjudning och alla övningar gjorde hon hur bra som helst. Lydig, vändbar och på hugget. Hinderhöjder kring en meter pga kylan (-16 grader).
I fredags flyttade Stina till grannen och jag fick hit hennes sto, en syster till hingsten Fontana, för att vi skulle vänja av våra fölisar. Ihopsläppet hos oss gick smärtfritt. L går med Cometa och de har blivit så där såta vänner som ston blir när de går två i hagen.
Det blev desto mer drama hos grannen där hennes hästar sprängde staket och annat när Stina kom dig. Stina uppförde sig dock väl och var sansad hela tiden. Det lugnade ner sig så småningom och dagen efter ringde Jennie och talade om för mig vilken underbar häst jag har. Som om jag inte visste det. Stina är one in a million. Jag är inte ett dugg partisk i målet.
Ännu en hoppträning har hunnits med. Denna gång för Cia Tenggren i Upplanda. Denna terminen tränar jag bara med ekipage som är mycket mer rutinerade än vad jag är. De tävlar mellan 1.10 och 1.40 så jag vet inte riktigt om jag platsar.
Vi började med att värma lite självständigt men fick ganska snart gå in på en stor volt. I traven fick vi börja med att flytta ut bakdelen och rida svag skänkelvikning. Därefter fick vi flytta in bakdelen och tänka sluta. Fattade sedan galopp och fick omväxlande samla hästarna så mycket det gick. Höja upp formen rejält för att få under bakdelen i samlingen. Därefter fick vi sänka formen och rulla på i stora galoppsprång. Detta för att flexa ryggen så mycket som möjligt från "svank" tills ryggen höjer sig maximalt. Hästarna blev fina av jobbet!
Därefter hoppade vi fram på ett räcke med tre galoppbommar (3 m). Räcket gjordes om till en oxer som höjdes gradvis. Jag och Cometa slutade hoppa på runt 1.20. Hon jobbade fint genom serien med en härlig energi.
Nästa övning var att vi skulle rida en enkel bana för att få in lite känsla och rutin på att rida en sådan. Vi inledde på en oxer på medellinjen, vände vänster på en oxer på långsidan, vände snett igenom på ett räcke för att sedan komma på en kombination med två räcken på den andra långsidan och sista hindret var ett räcke på diagonalen. Jag är en fegpropp och tycker att det går bra att hoppa högre hinder när man har hjälphinder men får lite fjärilar i magen när jag ska hoppa enkelhinder högre än metern utan hjälpbom/hinder.
Precis innan jag skulle hoppa råkade jag titta på den ena oxern och såg att bommen i framkant på oxern låg på 1.05 vilket innebar att den var 1.15. Dessutom var den ganska så bred och den första oxern var lika stor.....Jag vet ju att jag inte ska titta på hinderhöjden men ändå så hamnar ögonen gärna på skalan....Direkt var olustkänslan i magen där men jag tänkte att vad sjutton det är bara att bita ihop. Så jag hoppade första oxern som gick bra och vände upp på den andra. Svängen dit blev ganska tvär och vi grävde ner oss lite i svängen vilket gjorde att jag kom in i botten på hindret och Cometa kunde naturligtvis inte hoppa. Stopp....
Cia menade att det berodde på att Cometa blev lite låg i formen och att hon inte kom upp pga detta. Jag skulle rida upp henne lite i formen och rida med buren hand. Vi kom över men fick ytterligare ett stopp på inledningen av kombinationen.
Min "egen" analys efteråt (för naturligtvis har jag en sådan ) var att jag inte fick igång galoppen i svängen vilket gjorde att jag fick accelerera de sista galoppsprången. Cometa är duktig på att taxera själv men när jag driver på de sista galoppsprången kommer vi för nära hindret (=hon kan inte hoppa av) istället för att sätta upp galoppen i svängen och sedan sitta still och vänta på att hon ska hitta avsprångspunkten. Orsaken till att jag inte fick i gång galoppen var att jag tyckte det var högt och blev lite avvaktande. Min stora idol och hopptränare T ställde den diagnosen när vi hoppade bana för honom och jag måste säga att jag instämmer med den till fullo.
I alla fall så är jag nöjd och faktiskt lite stolt över att vi kom runt banan utan mer problem trots att jag blir lite osäker på grund av höjden. Dessutom är min häst fantastisk som ställer upp bara jag gör rätt.
Cometa hostade under november och december. När jag inte hade några träningar inbokade hittade jag ingen motivation till att gå ut och rida. Varje dag som jag hörde henne hosta kändes som pest. Efter julhelgen satte jag igång med ridningen och sedan dess har jag bara hört henne hosta vid två ridtillfällen. Förra veckan var det dags för vår första träning sedan början av november. Hoppträning för Ulf Johansson på Tuthammaren.
För första gången på månader kopplade jag på släpet och gav mig iväg till ridhus.
Cometa var pigg och glad på plats. Piggheten visar sig genom att hon slår lite med huvudet och genom att jag inte har riktigt det där mjuka stödet som jag har när jag rider ut hemma. Red inte fram så mycket eftersom hon inte är i full kondition ännu.
Började hoppa fram och Cometa var en tiger. Hon bjöd som bara den och efter hindrena bockade hon glatt. Jag blir så himla lycklig när hon gör det och visar att hon tycker att det är lika kul som jag. Klappade massor och berömde henne. Dagens övningar gick ut på att hoppa olika linjer med olika böjda spår. Cometa gick som tåget med massor med bjudning och alla övningar gjorde hon hur bra som helst. Lydig, vändbar och på hugget. Hinderhöjder kring en meter pga kylan (-16 grader).
I fredags flyttade Stina till grannen och jag fick hit hennes sto, en syster till hingsten Fontana, för att vi skulle vänja av våra fölisar. Ihopsläppet hos oss gick smärtfritt. L går med Cometa och de har blivit så där såta vänner som ston blir när de går två i hagen.
Det blev desto mer drama hos grannen där hennes hästar sprängde staket och annat när Stina kom dig. Stina uppförde sig dock väl och var sansad hela tiden. Det lugnade ner sig så småningom och dagen efter ringde Jennie och talade om för mig vilken underbar häst jag har. Som om jag inte visste det. Stina är one in a million. Jag är inte ett dugg partisk i målet.
Ännu en hoppträning har hunnits med. Denna gång för Cia Tenggren i Upplanda. Denna terminen tränar jag bara med ekipage som är mycket mer rutinerade än vad jag är. De tävlar mellan 1.10 och 1.40 så jag vet inte riktigt om jag platsar.
Vi började med att värma lite självständigt men fick ganska snart gå in på en stor volt. I traven fick vi börja med att flytta ut bakdelen och rida svag skänkelvikning. Därefter fick vi flytta in bakdelen och tänka sluta. Fattade sedan galopp och fick omväxlande samla hästarna så mycket det gick. Höja upp formen rejält för att få under bakdelen i samlingen. Därefter fick vi sänka formen och rulla på i stora galoppsprång. Detta för att flexa ryggen så mycket som möjligt från "svank" tills ryggen höjer sig maximalt. Hästarna blev fina av jobbet!
Därefter hoppade vi fram på ett räcke med tre galoppbommar (3 m). Räcket gjordes om till en oxer som höjdes gradvis. Jag och Cometa slutade hoppa på runt 1.20. Hon jobbade fint genom serien med en härlig energi.
Nästa övning var att vi skulle rida en enkel bana för att få in lite känsla och rutin på att rida en sådan. Vi inledde på en oxer på medellinjen, vände vänster på en oxer på långsidan, vände snett igenom på ett räcke för att sedan komma på en kombination med två räcken på den andra långsidan och sista hindret var ett räcke på diagonalen. Jag är en fegpropp och tycker att det går bra att hoppa högre hinder när man har hjälphinder men får lite fjärilar i magen när jag ska hoppa enkelhinder högre än metern utan hjälpbom/hinder.
Precis innan jag skulle hoppa råkade jag titta på den ena oxern och såg att bommen i framkant på oxern låg på 1.05 vilket innebar att den var 1.15. Dessutom var den ganska så bred och den första oxern var lika stor.....Jag vet ju att jag inte ska titta på hinderhöjden men ändå så hamnar ögonen gärna på skalan....Direkt var olustkänslan i magen där men jag tänkte att vad sjutton det är bara att bita ihop. Så jag hoppade första oxern som gick bra och vände upp på den andra. Svängen dit blev ganska tvär och vi grävde ner oss lite i svängen vilket gjorde att jag kom in i botten på hindret och Cometa kunde naturligtvis inte hoppa. Stopp....
Cia menade att det berodde på att Cometa blev lite låg i formen och att hon inte kom upp pga detta. Jag skulle rida upp henne lite i formen och rida med buren hand. Vi kom över men fick ytterligare ett stopp på inledningen av kombinationen.
Min "egen" analys efteråt (för naturligtvis har jag en sådan ) var att jag inte fick igång galoppen i svängen vilket gjorde att jag fick accelerera de sista galoppsprången. Cometa är duktig på att taxera själv men när jag driver på de sista galoppsprången kommer vi för nära hindret (=hon kan inte hoppa av) istället för att sätta upp galoppen i svängen och sedan sitta still och vänta på att hon ska hitta avsprångspunkten. Orsaken till att jag inte fick i gång galoppen var att jag tyckte det var högt och blev lite avvaktande. Min stora idol och hopptränare T ställde den diagnosen när vi hoppade bana för honom och jag måste säga att jag instämmer med den till fullo.
I alla fall så är jag nöjd och faktiskt lite stolt över att vi kom runt banan utan mer problem trots att jag blir lite osäker på grund av höjden. Dessutom är min häst fantastisk som ställer upp bara jag gör rätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)