Att inte ge upp.....

Det har varit tufft under en period. För några veckor sedan fick vi avliva Inferno, vackra, levnadsglada och bussiga Inferno. Åsa ringde och berättade att han hade börjat vingla på hingstbetet och jag tog hem honom. Vi åkte till Ulltuna med honom. Som misstänkt var det halskotpelaren som spökade och det fanns ingenting att göra. Han avlivades på kliniken. Tur i oturen var defekten inte ärftlig enligt veterinär, utan mycket ovanlig. Det har varit mycket tunga veckor och jag har därför inte orkat skriva någonting här.


Nu galopperar han vidare i Trappalanda......

Det har känts som om det går troll i min halvblodsuppfödning. Så här ser min föllista ut:

2002 Stoföl född med ovanlig missbildning (troligen inte ärftlig) microphtalmi = blind på båda ögonen och avlivad

2003 Stoföl Bazilica e. Briar. Halt in från hagen när den var en vecka gammal. Spricka i carpus avlivad.

Hingstföl Koortaqi e. Looping. Opererad för x-benthet. Fyra månader gammal sårskada med avslitna senor och stocksår in till led. Avlivad

2004-2006 Inga halvblodsföl

2007 Stoföl Daiqiri e. First Wish. Lever och mår bra.

Hingstföl Exante e. Corlensky G. Sårskada carpus vid sex månaders ålder. Därefter artros och avlivad vid ett års ålder.

2008 Hingstföl Falcon e. Painted Black. Hovböld som gick upp i hovben. Läkte dock och mår idag bra.

2009 Hingstföl Glenfiddich e. San Brasil. Lever och mår bra. Mamma hade kvarbliven efterbörd och behövde veterinär.

Hingstföl Hennessy e. Twiligt. Lever och mår bra.

2010 Hingstföl Inferno e. Flash Dancer. Opererad osteochondros. Avlivad pga mycket ovanlig defekt i halskotpelaren.

Hingstföl Jägermeister e. Faustinus. Fick fölsjukan men återhämtade sig och mår idag bra.

2011 Stoföl Liqueur e. Cosmeo. Mamma hade kolik några dagar efter fölning=veterinärvård.

Bara 18 % av uppfödningarna har jag inte haft några extra veterinärkostnader på vid sex månaders ålder, 45 % är avlivade före ett års ålder och det känns inte okej. Uppfödningarna har olika mödrar och fäder och två av utslagsorsakerna har varit extremt ovanliga. Lägg till en bruten nacke och en hovbensfraktur till listan ovan på hästar som jag ägt under den här perioden men inte fött upp. Jag kan inte längre försvara veterinärkostnaderna. Dessutom har de skenat de sista åren eller vad sägs om 10 000 kr för att ta ut distriktsveterinären en natt när Stina hade kolik....

Förutom ovanstående halvblodsföl har jag fött upp ett russföl och häromdagen nedkom Morris med en alldeles bedårande liten A lot of Mojito, "Mojje":











Jag såg att Morris fyllt juver på kvällen och var uppe tre gånger under natten. Gunnar gav dem hö runt 7.30 och när jag gick ut en timme senare så var han född och stod redan upp. Snutten hittades snart och alla bajserier och annat fungerade klockrent. En fölning enligt skolboken och redan från start hade han full koll på alla ben. Morris är fantastisk som mamma och vilka vackra föl hon lämnar. Allt har varit så mycket enklare med ponnyfölen.

Jag har funderat mycket de sista veckorna. Avelsintresserad har jag varit i hela mitt liv och att hålla på med uppfödning har alltid varit en dröm för mig. Nu lever jag drömmen men det går inte som jag planerat (iof när gör det det? ;) ). Att välja hingst och att få se resultatet av kombinationen....Spänningen att få se fölet när man väntat 11 månader och bebisen kommer ut. Och dessa ljuvliga föl som totalt orädda och kavata tittar ut i världen. Kan sitta länge på en sten i hagen och bara vara...Dessutom så tror jag att jag kan det här. Jag vet vad jag håller på med både genetiskt, utfodringsmässigt och skötselmässigt och kan det här med avel och uppfödning bra. Vi har hästarna i en mycket god miljö där de får vara just hästar. Jag har bestämt mig och är inte beredd att ge upp min dröm...

Efter att ha funderat och ältat har jag bestämt mig för att försöka hitta ett nytt avelssto. Denna gång inte ett halvblod utan en new forest, connemara, welsh eller ridponny. Ponnyer är mer robusta och inte lika känsliga som föl/unghästar. Dessa raserna är inte så små som welsh mountain och jag kan rida avkommorna om de inte säljs. Det är inte lätt att sälja ponnyföl för någon större peng men i och med lösdriften har jag möjlighet att ha dem kvar tills ridbar ålder. Dessutom så har jag kunnat new forest härstamningar som rinnande vatten som tonåring, varit hemligt förälskad i en connemara, gillar welsh och alltid tyckt att ridponnyer är vackra. Nu ska jag försöka hitta ett bra sto som är meriterad, välstammad och med moderat prislapp. Kan även tänka mig att låna magen på ett sto om någon vill låna ut.

Detta är ingenting som bråskar utan det får ta den tid det tar att hitta en lämplig individ och det gör ingenting om det dröjer tills nästa vår. Dyker en lämplig kandidat upp slår jag kanske till. Jag litar till magkänslan, den brukar inte svika. För tillfället har jag fullt upp med att spackla, måla och tapetsera om huset brevid med mål att kunna flytta runt årsskiftet eller senare.

Kram på er