Träning för Anna

Träning för Anna Hedbys stod på schemat under eftermiddagen idag. Det var kul att se henne igen. Har tränat lite av och till för henne under åren med lite olika hästar och hon frågade hur det var med Stina och fölisarna. Är så imponerad över vilket minne hon har.

Jenny var där och jag fick titta på hennes söta lilla Johan bara en månad gammal. Povred i hennes Cortina som låg helt okej på Cometa. Lite svår att forma och svänga upplevde jag Cometa men i övrigt mycket trevlig att rida i. Bytte tillbaka till min Prestige sadel.

Hann rida fram en stund innan det var dags för träningen. Jag berättade lite om mig och om Cometa och våra starter i LA för Anna. Berättade om min känsla om att bjudningen fattas och att jag behöver träna på sitsen.

Vi började med att jobba för att få igång bakbenen och att få Cometa att bjuda till handen lite mer. Red några avsaktningar till skritt. Cometa var lite seg och maskade lite genom att nästan stanna upp. Jag erkänner att jag inte var 100 % fokuserad så här i början och red lite dåligt. Anna bad mig att lägga på spöet lite lätt för att få henne att trampa in med bakbenen in i avsaktningen. Eftersom inte Cometa är van vid att jag använder spö blev hon spänd men hon jobbade bra.

Fick sedan trava fram och dutta lite på henne med spöet för att hon skulle börja jobba bak. Cometa tyckte det var helläskigt och spände till. Jag skulle bara sänka handen, mjukna och låta henne springa på. Blev det galopp så blev det galopp. Travade jag bara mot en låg och stilla hand kom formen av sig själv. Ur traven fick jag rida halter och ur halterna rygga. Inte ett par steg utan långa, långa sträckor samtidigt som jag kollade mig i spegeln för att se att jag satt rakt (axlarna och knäna i samma höjd). Korrigera framdelen efter bakdelen i ryggningen. Ryggningarna gjorde att Cometa vinklade in bakbenen under sig och började jobba bättre bak.

Successivt släppte spänningarna och Cometa började kännas mycket trevlig. Bakbenen väl under sig och lätt och fin i fram. Red några mellantraver på långsidorna och några skänkelvikningar. I skänkelvikningen fick hon inte sega ihop utan skulle jobba aktivt fram hela tiden. Åt vårt svåra håll undan för höger skänkel ska jag tänka nosen först för att hon inte ska bli för böjd. Titta i spegeln.

Galopperade sedan med samma tänk: friskt framåt. Red ökningar på långsidorna och något varv på volten. I volten skulle jag mjukna på yttersidan så att jag inte bromsade henne på yttertygeln utan att hon böjde genom kroppen. Överlag ska jag tänka mjukna på högertygeln. Helt plötsligt var det enkelt att sitta några varv på volten. Det ska jag leva på ett tag. Tänka på hur jag sitter i höger varvet så att jag inte hamnar i vänster varv i båda.

Cometa blev ibland spänd och hög i formen. Jag skulle inte bry mig om det för hon måste lära sig att bli riden som Anna uttryckte det. Klappa och tala om att det vi gjorde inte var bestraffningar.

Gjorde många, många långa ryggningar för att få henne att lossa och jobba fram och övergångar och halter blev bättre och bättre. I slutet fick jag låna Annas "sitsgrej" för att jag ska lära mig att sitta bättre. Cometa blev superspänd (precis som jag upplevt hemma när jag haft min på mig). Enligt Anna beror det på att jag inverkar på ett helt annat sätt med den på mig. Rid på så slappnar hon av så småningom. Fick inte riktigt till känslan men efter en stund slappnade hon av i alla fall. Fortsatte med lite galoppfattningar och fler övergångar och ryggningar. Cometa var superduktig och mycket, mycket trött. Den där kommer du få 8:or på ryggningarna på när hon lärt sig sa Anna!

Summa sumarum så var det en bra träning. Jag fick igång bakbenen och bjudningen bra så länge hon orkade. Ganska så mycket spänningar men det får jag ta under en period. Hon måste lära sig att acceptera att man rider henne lite mer bakifrån utan att hon blir spänd. Anna tyckte inte att hon sprang utan att jag måste rida fram för att gå bakbenen under kroppen. Däremot tror jag inte att jag kommer att kunna sitta i den traven som hon fick men det får jag se som ett angenämt problem. Kul att rida för en tränare som är positiv och inte bara fokuserar på de dåliga sakerna utan mycket på det som är bra också.

Vi tränar för Anna igen om fyra veckor och ska prova Eva-Karin Oscarsson på en helgkurs.

Tyvärr åkte sadeln fram när jag red. Inte så mycket att det inte gick att rida men tillräckligt för att inte göra det helt bekvämt för mig och Cometa. Hon går i alla fall bättre med sadeln när stropparna är flyttade än vad hon gjorde innan.

Nej, nu dags för badkaret...